Lantlivspuls

Jag har sedan länge funderat ganska mycket på vilken inställning jag har till livet och det som händer mig i detsamma. Hur vill jag vara och varför? Vad för mig framåt och vad för mig bakåt eller gör mig stillastående? Hänger min inställning ihop med det som sker i livet - som karma?

 

Ganska svåra frågor och för mig har det varit toksvårt att greppa det ensam så jag har tagit hjälp av böcker, föreläsare, reportage i tidningar, bloggar och kloka människor. Det har hjälpt mig en bra bit på resan.

 

Något jag är tacksam för att ha i livet är perspektiv. Det ger ett djup åt ytligheten och grundar mig fint när jag har en tendens att flyga iväg eller flyta på ytan. Perspektiv som sagt.

 

Lite av det perspektivet som hjälper mig i vardagen är det jag skrev om igår, att se det stora i det lilla. Bara en sån där dag med sol och fågelkvitter i februari gör så mycket. Att jag just nu bor på en plats jag valt själv och som valt mig, att jag kan leva min dröm och fortsätta drömma. Att jag är älskad och har plats för så många i mitt hjärta. Att jag lever ett relativt tryggt liv och har förmåga att ge detsamma till mina barn. Det har inte alltid varit så, men just nu är det så i mitt liv och jag är tacksam.

 

Sen innebär ju inte allt detta att mitt liv på något sätt är bekymmersfritt eller att jag kommit till högre insikter och funnit frid och ro i livet. Jag har mina styrkor och svagheter, precis som alla andra och tidvis tycker jag att mitt liv är ganska komplicerat att få ordning på.

 

Det jag märkt sedan jag bestämde mig för att liksom räta upp mitt liv och mina tankar är att jag mer och mer sällan dippar och att jag i längre och längre perioder kan se just det där lilla i livet som ger tacksamhet och mening. När jag dippar, dvs tappar motivation, inspiration, glädje, lust, hopp och framtidstro, så har jag övat upp min förmåga att se mig lite mer objektivt, lite mer utifrån och därigenom hitta tillbaka till den röda tråd jag vill ska finnas i mitt liv. Det är inte alltid lätt... men genom att tillsätta ett mått perspektiv så går allt lite, lite lättare, och jag övar - ofta.

 

För mig har människors berättelser givit mycket kunskap, styrka, inspiration och perspektiv. Jag är övertygad om att vi alla behöver varandra och varandras berättelser, erfarenheter, styrkor och svagheter för att inse att vi alla är lika och att ingen är perfekt. Vi behöver se in i varandras ögon och umgås. Det kan inga sociala medier ersätta.

 

HÄR kan du lyssna till fantastiska Kjell Enhagers sommar- och vinterprat i P1. Om du behöver en puff framåt, en pepp och perspektiv så lyssna på Kjell... och lyssna på alla de andra sommar- och vinterpratarna som delar med sig av så många fantastiska berättelser.  Underbart ♥