Lantlivspuls

Jag har ju tidigare skrivit om att jag har ett visst intresse av självhushållning och det har jag haft sedan jag var ung. Det är något fascinerande med att odla fram något som sedan sätts på bordet och äts upp av oss själva. Inte bara det att jag vet precis hur hela processen gått till från jord till bord utan också det att jag skaffar mig kunskap om något som är ett av våra grundläggande behov - mat. Det är så väldigt tillfredställande!

 

Vi har ingen stor odling här hemma men i år tänkte jag faktiskt börja planera för en mer utbredd odling i vår trädgård som inte bara tar plats utan också ger mycket. Nu tänker jag inga jättestora ytor utan mer att odla smart och välplanerat så att det hela tiden växer något och att jag också hela tiden kan skörda något. Vissa glapp i skörden kommer det nog att bli eftersom jag inte än har kunskapen och erfarenheten av en stadig odling under längre tid, men jag har intresset och det tar mig långt. Jag hoppas att jag kan hålla igång inspirationen också. 

 

 

I helgen kände vi på en annan del av vår delvisa självhushållning här på gården. Äldste sonens hönsflock innehöll två tuppar för mycket och vi har därför slaktat dem. Kvar blev en flock med tre höns och en tupp vilket innebär en mycket mer tillfreds och lugn flock. Hur sorgligt det än är fungerar det inte med för många tuppar då hönsen blir allt för hårt ansatta och tupparna får också svårt att hålla sams och ta hand om varandra som de ska. Förr gjorde vi ofta försök att sälja tupparna men allt eftersom vår tanke på att vara just självförsörjande fått fäste så började vi ta tillvara tupparna själva. Att sälja tupparna innebär ju också ofta att den som köper dem äter upp dem själva och då gör vi hellre processen kort här hemma på gården istället, där djuren är trygga och stressen blir minimal. Vi är tacksamma och strävar efter att leva i balans med allt på gården.

 

Vi har märkt att vi på senare år har förändrat våra matvanor enormt mycket. Från att ha ätit en hel del hel- och halvfabrikat lagar vi nuförtiden nästan uteslutande maten själva från grunden. Vi äter kött ganska sällan och när vi gör det är det ofta viltkött som min man jagat från våra egna omgivningar. Fisk äter vi mer av än tidigare och även en hel del vegetariskt. Vi mår också mycket bättre. 

 

Jag tror att genom att skaffa oss kunskap om mat, var maten kommer ifrån och hur den levererats till oss så kan vi göra aktiva val. När vi väl vet något så kan vi inte längre bortse från den kunskapen och de val vi gör och det förändrar en hel del. Sen är det ibland så att vi också får acceptera att vi inte alltid kan skaffa den mat vi helst skulle vilja, odla själva eller köpa närproducerat till 100% MEN det kan bli bra ändå. Att göra en liten förändring är också en förändring - om man vill ha den. 

 

 

 

*Let your dreams grow*