När ljuset kommer tillbaka
Något jag tycker är lyxigt nuförtiden är att kunna gå en promenad efter jobbet - i hyfsat dagsljus!
Igår hann jag med en långpromenad med mina 4-benta kompisar innan solen gick ner helt. Vi var tillbaka kl. 17:30 och då var det ännu inte helt mörkt. Helt underbart efter den mörka perioden som verkligen suger musten ur mig ibland. Att få åka till jobbet i soluppgången ger också en fantastisk energikick och är verkligen en bra start på dagen.
Ibland känns livet lite extra nära och glädjen är så total och närvarande.
Känslan av att allt är möjligt och att allt, på något sätt och någon gång,
kommer att lösa sig och det tunga och svåra vänder till ren och skär förväntan.
Det lättar.
Morgondagen och gårdagen var lika långt borta, men just nu lyste
solen klarrött mellan björkarna och luften var sval och mild. Det är
en kväll för en sång, tänkte Snusmumriken. En ny visa som ska ha
en del förväntan i sig och två delar vårmelankoli och resten bara
hejdlös förtjusning över att få vandra och vara ensam och trivas
med sig själv.
Tove Jansson: Ur Det osynliga barnet
*Love and light*